Sex veckor.

Känns väldigt bra! 😊

Annonser

Vi passade på att klämma in ett besök hos veterinären innan semestern. En konstig, knottrig utväxt hade plötsligt dykt upp på Cesars underläpp och knölar och utväxter gör mig ruskigt nervös!

Cesar har ju varit rätt ofta hos veterinären och var inte överdrivet förtjust när han skulle undersökas och ännu mindre förtjust när han fick bedövningsspray sprutad i ansiktet! När saxen kom fram var han så lite förtjust att förstärkning fick inkallas för att hålla honom på plats!

Men allt gick bra. Snipp så var utväxten borta! Och nu hoppas vi att den inte kommer tillbaka för då måste det nog bli ett större ingrepp.

Veterinären mutade Cesar med minst tio godisar och efter det var Cesar ändå rätt nöjd med besöket.

Vi ignorerade alla förkylningar och väderprognosen som utlovade hällande regn, packade väskorna och drog till stugan. ”Väskorna” låter som att det handlar om varsin liten kabinväska men i själva verket är det ett totalt kaos av väskor, hundsängar, plastpåsar (med allt som inte rymdes i väskorna eller var på väg att glömmas hemma och som packades ned i sista sekund) leksaker, matskålar och skor för alla väderslag!

Hur som helst så blev det inget regn. Det blev tårta, god mat, en gungställning till Stina, massor av bad för hundarna, fotboll på tv och till slut även sol och värme!

En bra midsommar helt enkelt! 😊

Det började med att jag kände mig hängig och blev hes. Jag försökte förgäves mota bort bacillerna med en juice som var så illande grön att den bara måste vara nyttig och en smarrig muntra-upp-mig-kaka men ingenting hjälpte.

Efter det har det bara fortsatt.

Jag tappade rösten, Stina fick hosta, jag fick hosta, Stina blev snorig, jag blev snorig, Stina fick ögoninflammation, jag fick ögoninflammation.

Sedan blev Stina frisk. Men inte jag!

De där barnbacillerna är allt annat än snälla med vuxna. Så jag hostar och hostar och hostar. Och snorar. Och hostar lite till. Och nu är resten av familjen också smittad.

Lagom till midsommar liksom! Suck!

Idag fyller min kloka, vänliga, busiga Indy tio år! Det firar vi med finfrukost, skogspromenad, paket och smarrigt tuggben.

Grattis min älskade vän!

Om vintern hade varit en vanlig vinter och våren en vanlig vår, så skulle kanske en dag i mitten av april användas till att plantera blommor eller kratta löv. Men den här vintern var långt ifrån vanlig!

Dagen i mitten av april ägnades därför åt att skotta fram en liten remsa altangolv där vi sedan kunde klämma ut varsin stol. Kaffekoppen ställdes på snöhögen som dominerar resten av uteplatsen.

Det är faktiskt så mycket snö att utsikten från vår altan är över vårt hustak!!

Du fick ingen riktigt bra start på livet. I ett och ett halvt år var du halt nästan hela tiden. Du hade inga muskler, fick inte springa lös, fick inte gå långa promenader, fick inte leka med andra hundar, fick inte belönas med din älskade tennisboll. Du var frustrerad och jag var frustrerad och ingenting var riktigt roligt.

Men vi tog oss igenom den där jobbiga tiden och med rehabilitering och vattenträning har det blivit ordning på dina onda ben.

Nu får du springa och busa nästan så mycket som du vill! 😊

Du är fortfarande ingen enkel hund men du är rakt igenom snäll, bara väldigt, väldigt busig!

Grattis på födelsedagen Cesar, min fina vän!

Barnet har lärt sig att bygga meningar med två ord. Hennes första kreationer:

Torka bajs

och

Lägga bajs

Stolt mamma! 😊

Stopp, stanna tiden! Det går så fort. Du blir större och utvecklas så mycket varje dag. Jag är så glad att jag får vara med på din resa men jag vill liksom stanna tiden en stund.

Saker att minnas

Ditt favoritbus är att säga ordet majs! Du tar i ända från tårna och klämmer förtjust fram ordet medan ögonen glittrar av bus. Sedan ska jag fråga Är det majs eller Vadå för majs och då svarar du och tokskrattar. Sedan säger du majs igen och så fortsätter vi! 😊

Så fort du får chansen traskar du in i badrummet och hämtar en pappersservett från skötbordet. Sedan springer du runt och torkar allt du kan hitta medan du också säger Torka.

Du pussar alla bilder av hundar och katter och grisar. Sedan klappar du dem och så lägger du kinden på bilden för att kramas. Det betyder också att när jag har mina grå strumpor med kattansikten på, så springer du fram och säger Katt innan du lägger dig på alla fyra och pussar mina fötter! 😊

Du har lärt dig vad Cesar heter och säger Cess när du undrar var han är eller pratar med honom. Och varje dag säger du Lulla vilket betyder att du tycker att Cesar ska gå ut och rulla i snön på baksidan.

Du har hört oss säga loss till hundarna och säger bestämt samma sak när du vill att jag ska släppa skeden och låta dig äta själv.

Du säger tack både när du får saker och när du vill ge mig något, oftast ett skräp som du hittat på golvet. Du älskar att städa och vill gärna springa med skräp (pälstussar, blomblad, pyttesmå papersbitar) till sopåtervinningen men när vi väl kommer dit är du inte alls lika pigg på att faktiskt släppa skräpet!

Vi brukar läsa boken Det lilla huset, där det är en hund som kliar sig bakom örat. Nu vill du dagligen sträcka dig upp och klia mig eller din pappa eller någon av hundarna bakom örat. Du älskar också att pussas och att bli nosad på. Då säger du Nona och sträcker upp ansiktet och så ska jag nosa överallt där jag kommer åt.

Varje gång du nyser och jag säger prosit så börjar du studsa på stället och vifta med händerna för då vill du att jag ska sjunga Tomtegubben som hade snuva.

Du är en sådan glad och påhittig liten tjej och jag vill minnas varje sekund tillsammans med dig!

Ja, stackars Indy har haft det lite besvärligt en tid. Det började med att han gjorde sig illa när vi tävlade lydnad i höstas och har fortsatt med stela och ömma framben, en vinglig bakdel, en öm rygg och ett bakben som har gjort ont.

Några utredningar och behandlingar senare så har det visat sig att han har ett skadat muskelfäste i höger knä vilket har resulterat i lite pålagringar och en inflammation i knäet. Han har också en pålagring och en inflammation i ryggslutet. Så nu vilar han sig i form inför sommaren. Han kommer att få fyra injektioner med cartrophen för att få bort inflammationerna och han kommer att äta rimadyl resten av sitt liv för att minska stelheten och ömheten i sina framben.

Vad säger Indy om det hela?

Han är glad och pigg, full av bus och arbetslust och inte så lite frustrerad över de korta, tråkiga koppelpromenaderna! 😊 Min älskade, finaste vän!

oktober 2018
M T O T F L S
« Jul    
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  

Arkiv

Annonser