Frukost: Pågens lingongrova med ost – inte ett hembakat bröd så långt ögat kan se!
Lunch: Icas kebabpizza (brukar faktiskt äta fil och müsli för det mesta).
Middag: Findus fiskgratäng (tragiskt, men här prioriterades snabbt och enkelt och tji fick jag, för gratängeländet ska vara i ugnen i 55 minuter!!).
Efterrätt: Ballerina pepparkaka och en stor kopp te.
Imorgon blir det andra fasoner för då ska jag storhandla och sedan ska här lagas vettig mat igen!
Efter badet tycks Zeb vara sugen på en ny frisyr.
Själv är jag inte lika entusiastisk.
Helgen i Sundsvall har bjudit på väder av allra gråaste och fuktigaste slag. Söndagens planerade långpromenad kommer att ske med regnbyxor, regnjacka och definitivt en keps!
Trots det gräsliga vädret har det varit en bra helg med skojig avdelningsfest, Buzzspelande, thaimatsätande med födelsedagspappa, mysig filmkväll med J och nu behaglig söndagsmorgon i mysigaste soffan. J och Zeb tillbringade lördagseftermiddagen i badkaret där Zeb fick sig en mycket välbehövlig stortvätt! Så nu är den lurviga Zeb-farbrorn betydligt trevligare att krama. Hur lortig han kommer att bli när vi ger oss ut i regnrusket väljer jag just nu att bortse ifrån! 
Förslagsvis så sätter du två övertrötta (de har precis tillbringat en heldag i Umeå och kört hem till Sundsvall), fnittriga tjejer i en för dem okänd bil och ger dem uppdraget att tanka denna bil. Resultatet kan bli ungefär så här (illustrerat med en egenskapad, fantastisk illustration).
Tjejerna börjar redan vid infarten på macken fundera över på vilken sida av bilen som tanklocket sitter. De bestämmer sig för att chansa på passagerarsidan. Glada i hågen kör de fram bilen till pumpen, parkerar och kliver ur och konstaterar att de chansat fel. Locket sitter på förarsidan.
Ingen fara tänker tjejerna, vi vänder helt enkelt på bilen.
Därefter startar de bilen och vänder elegant genom att köra runt till pumpens andra sida. Där kliver de ur och får till sin stora förvåning se att det fortfarande inte finns något pumplock på rätt sida!
– Vad sjutton, utbrister tjej nummer ett mycket häpet! Det finns ju inget lock på den här sidan heller! Sedan inser de att de faktiskt inte lyckats vända på bilen utan fortfarande står och tittar på passagerarsidan, vilket leder till gapskratt nummer ett. Snabbt slinker de in i bilen och gör en hastig vändning genom att köra runt pumpen och hoppas att inget noterat deras korkade manöver. Tjej nummer två sträcker sig nu efter pumpen, vänder sig om och blir stående med öppen mun.
– Men vad tusan, locket flyttar ju på sig! utbrister hon chockat (och intelligent), utbyter en misstrogen blick med sin arbetskamrat innan det samtidigt går upp för dem båda att de inte har lyckats vända på bilen den här gången heller!
Gapskratt nummer två är av varianten som kräver nedsittning, kvidanden och kippanden efter luft. Tjejerna kastar lätt hysteriska blickar omkring sig och tackar sin lyckliga stjärna att det är sent och ganska folktomt (att det betyder att mackpersonalen antagligen har gott om tid att iaktta dem är inget de funderar på just då).
Den här gången inser de att de faktiskt måste backa och köra upp bilen till pumpen på nytt för att hamna rätt. Tyvärr betyder inte det att de genast kan tanka och köra därifrån, för nu lyckas de inte öppna tanklocket! Ingenstans finns minsta lilla knapp eller spak att använda. Inte förrän instruktionsboken har plockats fram och konsulterats hittar de spaken nere på golvet, under stolen och kan tanka och äntligen köra därifrån.
Fortfarande gapskrattande!
Ett bamsetack för all trevliga kommentarer och gratulationer till mig och Indy efter vår tävlingsdebut! Nu är jag ännu mer peppad att våga ge mig ut på tävlingsbanan igen tillsammans med studsbollen (det vill säga Indy).
Jag trodde aldrig att jag skulle våga sätta min fot på en lydnadsplan men så kom den arbetsglada glädjespridaren Indy in i mitt liv och sedan var det kört.
Så idag debuterade vi i lydnadsklass 1 och det gick alldeles fantastiskt bra! Jag kan tyvärr inte återberätta så mycket av själva tävlingen för den var ett enda panikartat töcken från början till slut. Men tydligen lyckades jag åstadkomma de kommandon jag skulle och följa de direktiv jag fick, för vi vandrade därifrån med 175 poäng och ett förstapris!!!
Duktiga, duktiga Indy!
Nu ska jag anmäla oss till nästa tävling!
Fredag efter en vecka som har varit händelserik, rolig och gått väldigt snabbt!
Dagens lista har jag snott av Hanna.
Dagens vill ha: Något så simpelt som en hålslagare för papper. Det blir inte så bra med spetsen av en kniv eller en potatispickare.
Dagens klädsel: Har övergått till fredagsmys i mjukisbyxor och knallröd tröja.
Dagens smink: As always, mascara, ögonbrynspenna och eyeliner.
Dagens frisyr: Den nya syntluggen!
Dagens händelse: Fnitterfika med arbetskamraterna. Klassiskt eftermiddagsfika på en fredag! Vi blev dessutom filmade mitt upp i alltihopa!
Dagens låt: Tror inte jag har hört en endaste låt idag.
Dagens planer: Lydnadspass med Indy (klart), lista ut hur diskmaskinen fungerar (klart), dammsuga (hrm, njaä, har inte orkat ännu), äta bakad potatis med skagenröra (jajamen, potatisen ska bara in i micron), Harry Potter med J (kl, 21).
Dagens saknad: Photoshop!!
Dagens dummaste: Indys älskade belöningsboll säckade ihop totalt och blev en platt, grå klump som luktade spya!
Dagens sjuka: Nackont efter att ha suttit och häckat framför datorn alldeles för länge.
Dagens drog: Choklad!
Dagens kram: Gosiga, gosiga Zeb som stod och balanserade i sängen bakom min rygg för att kunna sträcka sig fram och lägga huvudet på min axel.
Dagens puss: Nähä, ingen puss idag.
Dagens köp: Biljetter till Moneybrother.
Dagens godis: Fazer Blå, mumsig choklad!
Dagens humör: Det är ju fredag!
Dagens ord: Paraply.
Jag drog söderut till huvudstaden och möttes av snöfall.
Snopet!
Men tacksam är jag så länge snön håller sig borta från Sundsvall! Ingen snö förrän i december om jag får bestämma. Riktigt än vill jag inte se mina favoritstigar förvandlas till skidspår och behöva riskera livhanken varenda gång jag sätter mig på cykeln för att trampa iväg till jobbet.
Livet är helt enkelt enklare på barmark.
Igår vågade Indy och jag oss på en träningstävling. Vår allra första. Och det gick fantastiskt bra!!! Jag är så glad och stolt och nöjd med min lilla grabb. Lite stolt är jag över mig själv också som övervann mina nerver och vågade mig in på planen!
Indy har under morgonen firat gårdagens framgångar med en hejdundrande magsjuka. Därför har jag tillbringat större delen av min lunch med att förbruka toapapper till att torka upp diverse pölar. Snälla Indy har i alla fall valt att uträtta sina behov på stengolvet i hallen och köket, trots att Zeb säkert stod bredvid och sa: ”Det är mycket trevligare att kräkas på en matta än på ett halt, hårt golv. Jag rekommenderar särskilt vardagsrumsmattan som är stor och tjock. Den brukar jag välja”!
Stackars Indy ser verkligen ynklig ut. Nu sover han på mina fötter. Jag hoppas sjukan snart går över!
Bra träning är utan tvekan katten som bor i vårt hus. En ganska stor, långhårig, grå kisse i sina bästa år som sitter på vår yttertrapp nästan varje morgon när jag öppnar dörren. Sitter han inte på trappan så sitter han på ett balkongräcke eller i grillen på gården. Med upphöjt lugn och iskall blick iakttar han hundarna när de passerar. Ibland väser han lite varnande men viker inte en tum om de (mycket) ivriga grabbarna kommer nära.
Supercool och en aning föraktfull är vad han är.
Och efter enbart några dagars träning kan vi nu passera utan problem. Hundarna går snällt vid min sida trots att herr kissekatt sitter några centimeter därifrån! Duktiga vovvar!!
