You are currently browsing the monthly archive for februari, 2009.
Zeb kan nästan inte gå rakt. Jag ser hur det kryper i honom och hur hela kroppen liksom går i vågor. Till slut kan han inte behärska sig utan dyker med huvudet före rakt ned i snön. Som björnen Baloo trycker han på med bakbenen och åker fram med nosen hopknölad mot backen medan ögonen lyser av förtjusning. Han fnyser och frustar och försöker tydligen pressa in så mycket snö som möjligt i nosen, munnen och öronen. Med ett knyck värdigt en nyfångad fisk sprätter han över på rygg och rullar sig omständligt.
Det finns ingen tvekan om att Zeb älskar snön! Han älskar att äta den, att rulla sig i den, att gräva i den, att springa i den, att stå på huvudet i den. Allting blir så mycket bättre i snö, säger Zeb.
Medan jag kurar under täckjackans huva och blänger hatiskt på de fallande vita tussarna som dessutom är mycket blöta eftersom det är plusgrader, så studsar Zeb fram bredvid mig och gör en djupdykning i snödrivorna ungefär varannan meter.
Zeb och jag har delade meningar gällande snön just nu.
Min bokreahög blev inte så stor som jag hade hoppats. Jag blev faktiskt lite besviken på bokrean i år. Känns som att utbudet har minskat och minskat för varje år. Trots att jag ihärdigt gick flera varv blev det inget riktigt fynd. En bok av John Ajvide Lindqvist fick jag i alla fall med mig hem, och Flyga drake som jag länge har velat läsa. Ett ufo gör entré fick också följa med, tillsammans med Svampkungens son av Marie Hermansson. Och så en liten ungdomsbok som rekommenderades av Stephen King. Därefter blev det… tada, nya gardiner till vardagsrummet! Vita panelgardiner med gröna blad och lila blommor. Härliga vårgardiner som matchar mattan Shaggy och vår nya gröna pläd. Nu ska vårkänslorna lockas fram med starka färger och massor av ljus!
Igår var en riktig prutt- skräp- och eländesdag! Jag kände mig trött och less och ensam. Mest av allt önskade jag mig tillbaks i tiden. Till tjejmiddagarna vi hade i högstadiet. Riktiga fnitterkalas då vi åt massor av godsaker och pratade tjejsnack en hel kväll.
Till sova-över-kvällar hos kusin C då vi målade nummertavlor och gjorde chokladmuffins eller en hel plåt med kola som vi satte i oss helt själva.
Eller till högskolan och tjejkompisarna där. Till Å:s kreativa vardagsrumsmatta där vi låg på rygg och stirrade upp i taket och försökte pressa ur oss genomtänkta och bra förslag. Av någon anledning är det lätt att få skrattsjuka när man ligger på rygg och försöker vara seriös 
Jag tyckte helt enkelt riktigt synd om mig själv igår! Jag saknade att gå i skolan och jag saknade alla som har flyttat. Att grå moln släpade i marken gjorde inte saken bättre.
Men det är svårt att vara deppig när man har bröderna bus i närheten. Efter några eftertänksamma kramar från min lilla farbror Zebulon och några mycket ivriga pussar och puffar i magen av superenergiska Indy, tog vi en långpromenad tillsammans och då skingrades faktiskt molnen. Både bildligt och bokstavligt talat. Jag fick se en strimma blå himmel och därefter en färgsprakande solnedgång och inkallningarna vi passade på att träna gick så fantastiskt bra att det dåliga humöret försvann.
Puts väck borta!
En stor semla med varm mjölk skrämde iväg den sista gnuttan ledsamhet och sedan blev måndagskvällen en riktigt bra kväll trots allt!
Jag har blivit utmanad av Jenny.
Utmaning:
Vilka & hur många ord har du lagt till i din mobiltelefons ordbok?
Jag är en flitig sms:are som mycket hellre skickar ett sms än använder mobilen till att faktiskt ringa! Därför skulle man ju kunna tro att jag borde ha en uppsjö av egna ord i mobilens ordbok, men sanningen är att jag har exakt… 0!!!!
T9 är en funktion som gör mig galen. Jag har aldrig lyckats få kläm på den och tycker det är vansinnigt irriterande när telefonen föreslår tak, tax, tack istället för taco! Nej jag förlitar mig på min egen tumme som numer är fasligt snabb
Risken för SMS-tumme är väl överhängande men jag har hört att det finns spa-anläggingar som erbjuder behandling mot denna nya folksjukdom. Massage, värmeterapi och särskilda handlotioner ska tydligen göra underverk!
Massage, kan det vara när Indy tuggar på min hand för att han tycker att Zeb får för mycket uppmärksamhet?
Värmeterapi måste i alla fall vara att äntligen få ta på sig ett par vantar efter att ha kämpat för att få lös isklumparna som fastnat inuti 8 tassar i -16 grader?
Särskilda handlotioner, tja idominsalva?
Idag vinkade vi hejdå till J och J, Cajun, Bailey och katten Garret som påbörjade resan hem till USA. Mycket, mycket ledsamt kändes att se dem försvinna genom säkerhetskontrollen på flygplatsen. Det brukar ju vara vi fyra tillsammans som ger oss iväg på äventyr!
Vänner borde inte bo på andra sidan Atlanten!
Nyduschad och sömnig (klockan är ju trots allt nästan 19.30!!) sitter jag här och sliter mitt hår eftersom datorn är seg, seg, seeeeeeeeg som en tjurig åsna! Tålamodsprövande för den som inte ens i vanliga fall är utrustad med några större mängder av den varan!
J provar ett nytt TV-spel, hundarna gnager på varsitt ben och jag skriver ett blogginlägg om egentligen ingenting alls samtidigt som jag försöker läsa Bokias reakatalog på internet (nämnde jag att datorn är seg som kola?) och planerar min inköp på bokrean. Mmmmm, bokrea, älskar det ordet!
Helgen bjöd på en välbehövlig och absolut underbar dos av sol! En vintertrött 29-åring sög åt sig som en blomma och återupptäckte glädjen med vintern. Mycket tack vara bästa kusin C som bjöd in till pulkaåkning och muffinsfika. Tack för en av de härligaste dagarna den här vintern! Vilket perfekt sätt att spendera Alla hjärtans dag!
Vi hade planerat att susa ut för backarna som två oljade blixtar på våra snowracers och pulkor men hade inte riktigt tagit med 50 cm pudersnö i vår beräkning. Det första åket blev inget åk alls utan ett puffande och skuffande för att över huvud taget komma ned. Det måste vara lite ovanligt att bli svettigare av utförsåkningen än promenaden uppför backen! När spåret var lagt gick det bättre. Extra motiverad att åka snabbt blev vi när två galna hundgrabbar rusade efter och flåsade oss i nacken och bara väntade på ett tillfälle att välta hela ekipaget och förtjust kasta sig över blottade människoöron!
Söndagslunchen hos pappa var mysig som alltid och snälla pappa skickade med mig en låda fylld av hans hemgjorda gryta. Vitaminbomb står det på locket och det stämmer nog. Grytan innehåller alla slags grönsaker och rotfrukter och korvar du kan tänka dig! Pappa lagar alltid så rolig mat. Jag har pinsamt nog aldrig lyckats lista ut hur man lagar en gryta så jag ser fram emot att få mumsa i mig den här!
Restaurangbesök, nytt koppel, pulkaåkning, chokladfondue med Å och M, hemlagad gryta och långpromenad i vacker vinterskog. En riktigt mysig helg!
När klockan ringer 06.20 är jag trött så att ögonen går i kors. Tankarna mal trögt och letar efter en ursäkt, vilken som helst, att få dra täcket över huvudet och somna om. J behöver inte kliva upp och sover obekymrat vidare medan jag begrundar livets orättvisor och motvilligt kravlar mig iväg till badrummet.
Påsarna under ögonen är ingen vacker syn och jag tycker genast ännu lite mer synd om mig själv. När mascaraborsten dessutom illvilligt petar mig i ögat känner jag mest för att gråta en skvätt.
I köket blir jag stående med en tom sockerskål i handen. Det känns oändligt jobbigt att behöva fylla den. Sömnigt muttrande dyker jag in i skafferiet, hittar ett paket strösocker och fyller temuggen till kanten med socker! Inte förrän jag ska fylla på med tevatten slår det mig att en temugg enbart ska innehålla en tepåse, inte 2 dl socker!
Jag begrundar livets orättvisor en stund till, blänger ilsket på sovrumsdörren och försöker med tankekraft väcka den som sover där inne. Varför ska J få sova när jag är så hiskeligt trött?
Med ett tycker-synd-om-mig-själv-moln över huvudet landar jag vid datorn för att äta frukost och inser att tekoppen står kvar i köket. Framför mig står sockerskålen!
När sockerskålen återförts till sin rätta plats, temuggen hämtats och jag ska hugga in på min macka börjar en obehaglig insikt krypa fram i min nu någorlunda vakna hjärna.
Studiebesök. Jag ska på studiebesök idag. Jag hade kunnat sova en hel timme till!!
Den enda möjliga åtgärden en morgon som denna är att tina en kanelbulle och gofika lite grand. Det gör jag nu. Med ett sömnigt Indyhuvud i knäet.
Två dagars utbildning betyder två dagars ätande och två dagar borta från skrivbordet och datorskärmen. Ganska skönt! Goda mackor på morgonen, god restaurangmat till lunch, en nästintill 2 dm lång kaka till efterrätt och brownies med vispgrädde och björnbärspaj med vaniljsås till eftermiddagsfikat. För att inte tala om godisskålen som var välfylld med Bounty, Snickers, Mars, Twix och mumsiga små saltlakritskolor! Att det även fanns ett fat med äpplen och vindruvor var vi inte särskilt intresserade av! Phu, vi rullade därifrån med välfyllda magar varje dag!
Vi åt faktiskt inte hela tiden, litegrann lärde vi oss nog också. Om kalkyler och upphandling och kravfångst och annat krångligt.
Shaggy har återvänt och trivselnivån är hög i hemmet!
Hundarna njuter av att få gotta ned sig bland fransarna och jag njuter av att kalla tår slipper vila på lika kallt golv.
